.

jag sitter och kollar igenom gamla fotoalbum;

fridah: pappa såg ju ut som en knarkare.
mamma: vilket kort är det ?
f: på ena kortet är den bara jag och han o soffan, sen sitter både jag, han och filip där.
m: jaha va filip där också. ja men då knarka han inte.

nej men mamma då kan ju du berätta när han gjorde de då.

halv, typ, av förklaring;
min pappa har inte knarkat någongång, utan de va bara en sån där kommentar som man säger utan att tänka efter, ni vet. och nu snackar jag om mammas fina slut kommentar. herregud vad vi skrattade åt de. kände jag va tvungen att skriva här att han inte har knarkat, för mamma sa att folk faktiskt kunde trott på de.

men om ni gjorde de mina vänner, ja då, då va ni oerhört korkade.